Läs utdraget ur Samtal med en kakelvägg och välj därefter det textförslag som du tycker bäst sammanfattar och ger en rättvisande bild av huvudinnehållet i utdraget.

Ordets makt

Strindberg skrev: De har makten. Men jag har ordet.
Inte ens makten fruktade han. Han hade ett maktmedel som var långt starkare. Ordet.
Tänk vilket enastående vapen var och en av oss går omkring och bär på. Språket. Detta fantastiska verktyg som varje människa förfogar över.
Eller? Kanske är det inte längre självklart att varje människa får tillgång till språket?
De har makten. Men jag har språket.
Utan att vilja förhäva mig vill jag överlämna en parafras på hans sanning till er eftertanke. De som har språket, de har makten i en demokrati.
En självklarhet som beror på demokratins grundbegrepp och väsen, eftersom den går till val på de förslag som föreligger. Förslagen kommer från de som har tillägnat sig språket.
De språksvaga talar och skriver inte gärna utan förblir tysta i församlingen. Därmed är deras makt att påverka demokratin inte stor. Ändå måste de hävda sin rätt att försöka undvika att bli trampade till mos av arbetsgivare, fackföreningar, rättsbetjänter, skatte- och kronofogdar, och rättsväsendet m.m. Då är det säkrast om Marilyn, Kent, Anders, Sandor, Ivan, Yvonne, Mia-Pia från Biskopsgården, Angered, Bergsjön och Frölunda gives nyckeln som kan öppna tillvaron mot ett bättre liv.
Vi måste ge dem språket.
Får jag berätta något skrämmande? Ibland tror jag att jag bara inbillar mig. Målar upp min egen ångest på väggarna i alltför grälla färger.
Är ni konfunderad över att jag återigen viskar? Orsaken är att jag är orolig för att min misstanke ska bli känd av någon utomstående. Men det som sker tycks bli värre för varje dag som går.
Jag tänker på barnen...
Jag tror att vi håller på att bädda för en ny underklass i Sverige.
Ett språkproletariat.
Bestående av en stor grupp människor som inte tillgodogör sig språket under barnaåren.
Om ni tvivlar på mina ord så är ni inte ensam. Det händer att jag själv ifrågasätter min analytiska förmåga. Men samhället blir alltmer komplicerat och svårmanövrerat. Kraven på att kunna förstå och att uttrycka sig i tal och skrift blir större.
Det smärtar mig att se barnen uppvisa allt valhäntare hantering av språkverktyget. Mest märks handikappet bland arbetar- och invandrarbarnen. Tillgången till språket är nödvändig för det uppväxande släktet om de skall kunna försvara sig, ingripa i sammanhang och ändra på skeenden.

Sammanfattning 1:
Språket är viktigt därför att det ger möjlighet att påverka och delta i demokratin
i ett samhälle. Idag blir kraven på att behärska språket i olika sammanhang allt
större. Trots detta finns det en stor grupp människor som inte erövrar språket
och därmed riskerar att bli en ny underklass. Denna grupp består framför allt av
arbetar- och invandrarbarn.
Sammanfattning 2:
Strindberg, en av våra mest kända författare, visste hur stor betydelse språket
har för människan. Han var inte rädd för de som besatt makten, utan han insåg
vilket oerhört maktmedel språket är. Han skrev: "De har makten. Men jag har
ordet". Språket kan utifrån detta sägas vara ett viktigt redskap i ett demokratiskt
samhälle.
Sammanfattning 3:
De språksvaga i vårt samhälle intar en oerhört utsatt position. Att vara
språksvag innebär att man har svårt att göra sin stämma hörd i olika
sammanhang p g a att man inte behärskar språket till fullo. Idag kan det tyckas
som en självklarhet i ett demokratiskt samhälle att alla får en möjlighet att
tillgodogöra sig språket.