SSVH

Internetuppgifter budgetering - hör ej till kursens obligatoriska uppgifter - men du kan byta vissa uppgifter i kurspärmen mot dessa om du så önskar!

Du måste kontrollera att den budgeterade produktionskostnaden understiger produktens marknadspris. Budgeterade försäljningsintäkter måste överstiga totala kostnader. Den produktionskapacitet du planerar för måste räcka för att producera den volym Du tänker tillverka.

NYCKELTALSANALYS

För att få en uppfattning om ett företags betalnings- och avkastningsförmåga kan man använda sig av lite olika nyckeltal. Nyckeltalen används för jämförelse med andra företag, för jämförelse över t ex en 5-årsperiod inom det egna företaget för att se utvecklingen, samt för jämförelse med normtal inom branschen.

Du kan även styra ditt företag med nyckeltalen. Genom att ta fram din ingående balansräkning och sedan upprätta en resultat- och likviditetsbudget så kan du jämföra nyckeltalen från föregående period med den förestående och sedan ändra i budgeten för att nyckeltalen skall bli de önskade. Ofta får man prioritera, eftersom en ändring inte bara medför att man får det otillfredsställande nyckeltalet rätt utan också att de övriga förändras.

Som underlag för att beräkna nyckeltal över likviditet (betalningsförmåga) använder man sig av balansräkningen.

Balansräkning för Styrmannen AB

BALANSRÄKNING
Anläggningstillgångar		Eget kapital
Maskiner	400	Aktiekapital	400
Inventarier	500	Årets resultat	100

Omsättningstillgångar		Skulder
Lager	100	Långfristiga skulder
Kundfordringar	200	Banklån	600
Kassa	50	Kortfristiga skulder
Postgiro	50	Leverantörsskulder	200
S:a	1 300	S:a	1 300

Nyckeltal betalningsförmåga

Kassalikviditet:
Omsättningstillgångar minus lagret (lagret skall inte räknas med) dividerat med korta skulder.
Visar företagets betalningsförmåga på kort sikt.

Balanslikviditet:
Omsättningstillgångar dividerat med korta skulder
Visar företagets betalningsförmåga på något längre sikt än kassalikviditeten

Soliditet:
Eget kapital dividerat med totalt kapital
Visar företagets förmåga att överleva, även på sikt.
(Totalt kapital är det sammanlagda kapitalet, dvs skulderna och det egna kapitalet).

Exempel:

Vilka nyckeltal kan vi räkna fram för Styrmannen AB?

Kassalikviditet: 300/200 = 1,5
Balanslikviditet: 400/200 = 2
Soliditet: 500/1 300 = ca 38 %

För att räkna fram nyckeltal för avkastningsförmåga måste vi ha företagets resultaträkning som underlag.

RESULTATRÄKNING
Intäkter
Försäljning	500
Övriga intäkter	20

Rörelsens kostnader
Varor	-350
Övriga externa kostnader	-60
Personalkostnader	-4
Avskrivningar enl plan	-1
Rörelseresultat	105
Resultat från finansiella investeringar
Ränteintäkter	2
Räntekostnader	-3
Resultat efter finansiella poster	104
*Bokslutsdispositioner*
Förändring av periodiseringsfond	1
Överavskrivning	-2
Skatt på årets resultat	-3
Årets resultat	100

Nyckeltal räntabilitet

Räntabilitet, avkastningsförmåga:
Resultatet efter finansiella poster dividerat med eget kapital.
Visar företagets förmåga att ge avkastning på satsat kapital

Exempel:

Vilket nyckeltal kan vi räkna fram för Styrmannen AB?
Räntabilitet: 104/500 = 20,8 %

Enligt John Wattin som skrivit den mycket läsvärda boken "Att driva och utveckla tjänsteföretag" så kan man ställa sig frågan varför man egentligen skall göra en budget för ett tjänsteföretag. Varför inte bara gå på

effektivitets- och jämförelsesiffror från föregående år? Men han menar att det är själva processen med budgetarbetet som ger utdelning. Det strategiska arbetet som budgeteringen omfattar. Man blir varse sin marknad och sina problem och möjligheter. Sina erfarenheter har han hämtat från större företag men i mångt och mycket gäller detsamma för mindre företag.

Den metod han förespråkar innebär att VD ger en kompasskurs - nästa år får vi räkna med ökad konkurrens, ökad inflation, prissänkningar; vi måste öka kvalitéten, inte expandera osv. Varje avdelning gör sin egen maxbudget. En sådan inleds med en verbal beskrivning om vart man vill nå nästa år, hur man ser på marknaden, konkurrenterna osv. Vilka är kunderna och vilka bearbetningsplaner tänker man sig. Den verbala budgeten diskuteras med anställda och ledningen. Därefter görs sifferbudgeten och nu framställer man också vilka krav man har för genomförande av budgeten - nyrekrytering, investeringar osv. Därefter en ny diskussion mellan ledning och

avdelningschef och nu läggs restriktioner på budgeten och man väger olika parametrar som löneutveckling och prisutveckling. En ny budget läggs och så småningom har man kommit fram till en budget som är väl förankrad i organisationen.

Genom att arbeta på detta sätt har varje sifferbudget föregåtts av en tankeprocess och en arbetsgenomgång har skett av av nästa års verksamhet som också finns på papper. Tittar man enbart på sifferbudgeten är det omöjligt att avgöra dess trovärdighet.

Månadsvisa avstämningar är mycket viktigt.

1. Studera t ex Volvo och SAAB, för att se vilket företag som har bäst utveckling av räntabiliteten över en tidsperiod, t ex tre år. (länk t ex affärsvärlden eller veckans affärer)

2. Gå igenom lektionen i budgetering av Ragnar Ahlström Söderling, Högskolan Dalarna (länk nedan)

Umeå kommun, du kan titta på budget och budgetprocess under verksamhet och tjänstemannaledning; http://www.umea.se/

BUDGETERING