PRISSÄTTNING

Prissättning - beror av marknad och  kostnader. Liten introduktion (flik  11 i pärmen)

Prissättning i tjänsteföretaget

Prissättning i tillverkande företag

Internetuppgifter prissättning - hör ej till kursens obligatoriska uppgifter - men du kan byta vissa uppgifter i kurspärmen mot dessa om du så önskar!

PRISSÄTTNING - BEROR AV MARKNAD OCH KOSTNADER

Att sätta pris är inte lätt. Man måste ta hänsyn till:

kostnader - intäkterna måste täcka kostnaderna

konkurrenter - säljer man liknande produkter är det priset som avgör vem kunden väljer

och kunder - hur priskänsliga är de?

PRISSÄTTNING I TJÄNSTEFÖRETAG

Timregistreringen  för varje tjänst utgör grunden för prissättningen. Prissättningen kan ske med samma princip som i handelsföretaget men med lönekostnaden som bas i stället för ingående varukostnaden. Dvs företagets samkostnader (gemensamma kostnader utöver de lönekostnader som är knutna till debiterbara uppdrag) fördelas via en påläggsprocent på lönekostaden i stället för ingående varukostnaden.

Kalkyl:

Alternativ 1.

Alternativ 2, rättvisare kostnadsfördelning

Pålägg för endast projektets omkostnader kan identifieras i stället för att ha ett omkostnadspålägg rakt av.

Speciella direkta särkostnader kan vara speciella verktyg, material osv som endast används för detta uppdrag,

Ett exempel med kostnadsfördelning enligt alternativ 1:

Låt säga att påläggsprocenten är 150 % (vi återkommer till detta nedan) och den konsult som arbetar med ett visst uppdrag har en månadslön på 30 000 kr.  Sociala avgifter tillkommer med 41 % och man räknar med 140 debiterbara arbetstimmar i månaden. Då blir lönen per debiterbar timme: 30 000 * 1,41/140 = 302 kr ca. Om det tagit konsulten 25 timmar att utföra uppdraget och man tillämpar en påläggsprocent på 150 % så blir fakturabeloppet 25 * 302 * 2,5 = 18 875 kr + moms.

Att beräkna påläggssatsen
Hur räknar man då fram påläggsprocenten? Ur redovisningen hämtar man de kostnader som pålägget ska täcka. Man lägger till ett belopp som bedöms vara en rimlig årsvinst.   Om dessa kostnader och den önskade vinsten uppgår till ett belopp om 1 500 000 kr och lönekostnaderna utgörs av ett belopp om 700 000 kr så blir pålägget i procent 1 500 000/750 000 = 200 %. I det nystartade företaget kan detta innebära problem. Det gäller att lyckas överblicka årets troliga omkostander.

PRISSÄTTNING I TILLVERKANDE FÖRETAG

I resultatbudgeten finns alla de kostnader som ditt företag har. Genom priskalkylen fördelar man alla kostnader på produkterna, sk fullständig kostnadsfördelning (till skillnad från bidragskalkyl, då man endast fördelar de sk särkostnaderna - de kostnader som är direkt förknippade med produkterna). Priset måste sedan överstiga produktens kostnader. Frågan är hur denna fördelning ska gå till. De flesta företag har många olika produkter i sitt sortiment och en spis med häll, variabla spisplattor och varmluftsugn kostar mer och medför andra kostnader än en "vanlig" spis för att ta ett exempel. Man kan börja med att ta fram de direkta kostnaderna, de kostnader som är direkt hänförliga till produkten. I exemplet med vanlig spis kan det röra sig om material till spisen och i vissa fall löner, däremot administration i företaget, hur ska man veta vad som är förknippat med de vanliga spisarna? Dessa kostnader som inte är direkt hänförliga till produkten kallas indirekta kostnader eller omkostnader. Dessa indirekta kostnader måste fördelas med hjälp av fördelningsnycklar. Kostnader som uppstått på t ex inköpsavdelningen fördelas ut utifrån en välgrundad uppskattning om hur stor del av inköpsavdelningens kostnader produkten drar.

Kalkyl:

Den direkta kostnaden utgör påläggsbas och omkostnaderna fördelningsnycklar.
Som vi ser ovan finns startar kalkylen med direkt material. Sedan fortsätter man med en omkostnadsfördelning - materialomkostnaderna har beräknats uppgå till en viss procent av det till produkten direkt hänförliga materialet. En viss procent av den direkta materialkostnaden ger oss alltså den del av kostnaderna från inköp och förråd som vi uppskattar kan höra till just denna produkt. Exempel på materialomkostnader: löner till personal på inköpsavdelningen, lokalkostnader - hyror eller avskrivningar på egna lokaler, ränta på bundet kapital i förråd.

Därefter fortsätter vi med att lägga på kostnader för direkt lön. De omkostnader som hör hit kommer från tillverkningsavdelningen. En viss procent av den direkta lönekostnaden ger oss alltså den del av omkostnaderna från tillverkningen som vi uppskattar kan höra till just denna produkt. Exempel på tillverkningsomkostnader: löner till personal i tillverkningen, lokalkostnader - hyror eller avskrivningar på egna lokaler, kapitalkostnader (räntor och avskrivningar) på maskiner, energikostnader, el, uppvärmning, telefon, förbrukningsmaterial, inventarier.

Efter att ha lagt på eventuella speciella direkta kostnader får vi fram produktens tillverkningskostnad.

Därefter fortsätter vi och lägger på försäljningsomkostnader och administrationsomkostnader. Dessa får vi fram genom att beräkna fram en viss procent av tillverkningskostnaden. Exempel på försäljningsomkostnader: löner till personal som arbetar med försäljning, kontor- och lagerpersonal, resor, lokalkostnader, reklam. Exempel på administrationsomkostnader: löner till företagsledning, personal inom ekonomi och personalavdelning, kostnader för datorsystem, lokalkostnader, inventarier, förbrukningsmaterial. Administrations- och försäljningsomkostnader slås i mindre företag ofta ihop och benämns då AffO.

Nu har vi kommit fram till produktens självkostnad. På denna självkostnad lägger vi ett vinstpålägg - en viss procent av självkostnaden.

För att dessa fördelningsnycklar ska fungera måste omkostnaderna samvariera med sina respektive fördelningsnycklar. Om t ex den direkta lönen ökar med 10 % så måste det innebära att även tillverkningsomkostnaderna ökar med 10 %.

Ett exempel:

Produkt Ryggsäck, seriestorlek 1 000 st

Att beräkna påläggssatserna
Men hur kommer man då fram till de olika påläggssatserna? Man får utgå från företagets budget. Låt oss säga att den i sammandrag ger oss följande siffor:

INTERNETUPPGIFTER PRISSÄTTNING

1. Vilken rörelsemarginal uppvisade Telia AB i sitt senaste bokslut och hur definieras rörelsemarginal?

2. Vad säger konkurrenslagen om två företag som kommer överens om ett visst pris? Ange paragraf!

3. Vad säger marknadsföringslagen om "evig" realisation? Ange paragraf!

4. Ta reda på EURO-kursen, priset på en EURO i svenska kronor

Länkförslag:

Affärsvärlden, bolagsinfo; http://www.afv.se/bolagsinfo/

Bolagsfakta, all tänkbar information om olika företag; http://www.bolagsfakta.se

Svensk lagsamling; http://www.notisum.se

Valutakurser; http://www.teledata.se/valuta.htm

Valutakurser; http://www.x-change.se/rates/KURSER.HTM

.

Marknadsplan | Prissättning | Affärsidé | Övningar
Utvärdering | Ins. uppgifter

F.I.T.E.F | Företaget | Marknaden | Budget
Regler | Lärare | E-post | Chat
Diskussioner | Klasslista | Hjälp

Copyright © SSVH
Medverkande